skiktpop

Beyonce och hennes tjejkompisar.

Hittade en ny låt med Memory Continuum som var väldigt modig och bra. Ikväll blir det nyår och det lär inte bli kul. Det här året slutade med att allt tog slut. Mitt internet tog upphörde och min telefon la av. Mitt tålamod tog slut och min framtidstro rann ut i sanden. Fickan är tom men räkningarna svämmar över.  Nu när det är internetbrist för mig kommer det säkert bli bloggtorka ett tag precis som alla andra månadsskiften. Snälla skicka mera pengar.

Idag ska jag till Sellis och äta nyårsmiddag det ska bli kul. Sen ska alla mina ovänner till kompisar fara hem till mig och smutsa ner. Dealen var att vi kunde va hos mig ifall någon kom å hjälpte mig städa innan. Alla ba jaaaaaaaa va bra. Mene nänä. Jag har då inte sett en enda städhjälpande kompis på två dagar. Alla kommer bli besvikna. Nyårsfester är bara värda om man har någon tjej att va med å tolvslagskyssas å sånt.  Jag ska nog smyga undan, låna Olovs internet och fira tolvslaget i som jag alltid drömt om.

Ungefär såhär hungrig känner jag mig nu efter julborden fast tvärtom.

Det har hänt råmycket saker helt värda att skriva om här. Men jag har fått så många klagomål på att jag skriver för långt och innehållslöst så jag vet inte hur jag ska tackla det här riktigt. De som klagat är så klart Clara främst men också någon till som jag har glömt bort. Jag har dessutom en råviktig skiktnyhet men den kan jag skjuta upp till en annan dag kanske för sakens skull. jag tror jag bara radar upp allting som hänt rakt upp och ned så får man ringa och fråga om någon särskild detalj om man är intresserad. Eller kan man ju kommentera och fråga tänkte jag.

Dagen före julafton: En gubbe dog hos farfar, min lossasbror Josef tog hem en tjej från Honkong som var söt, honkongtjejen förstod ingenting av alla ambulanser och kalabalik, fars å hans tjej katrine gjorde hjärt å lungräddning på den döda gubben å Lindas lilla spjuver Liam trodde fars tjej var otrogen med gubben när hon kysste honom för lungräddningen (nästan precis som låten "jag såg mamma kyssa tomtefar"), David lånade min dusch.

Julafton: Marika lånade min dusch, Liam gillade alla presenter han fick av mig, jag fick en jacka och lite kassetter å sånt, jag var främst med Emma, mor hade valt att istället för att lotta julklapparna mellan varandra så skulle vi spela tärning om de,, jag motsatte mig givetvis detta emedan det kändes hädiskt att med satans verktyg tärningspel hedra vår frälsares underbara tillkommelse, jag vann en ficklampa och ett paket tandborstar, tandborstarna hade emma köpt för att pika Pekka med ett roligt rim, de hade inte förändrat Kalle Ankas jul-TV alls nästan i år, Karl-Bertil var roligare, min lilla kusin Saga gillade klänningen hon fick av mig, min kompis Ubars lägenhet brann ner tillsammans med 90 andra lägenheter på Ålidhem, Ubar sov här.

Igår: Allt var normalt, Linn var klädd i lackbyxor, svarta pumps, leopardlinne, jättestora guldörhängen och bar till det håret i en slarv-hemma-tofs.

Det är egentligen Willow. Men nu föreställer det julhets.

Huga. Julstressen han ikapp mig tillslut. Jag som varit så iskall. Det började med att jag kom på att jag sedan tidigare gjort några musikmixar som jag planerat att ge bort till olika personer i släkten imorgon. Eftersom att min dator kraschat en gång så hade jag förlorat vissa viktiga filer. Först hörde jag mig för hos alla jag skickat låtarna till förut via MSN om någon hade kvar dem. Ingen hade det, eller ingen jag fick tag i hade kvar dem. Tillslut ringde jag Jokke som hade kvar dem men han var på jobbet och skulle inte hem före julafton ens. Så då skulle jag ha min stackars syster Rut-Emma att hämta honom på jobbet och köra hem honom för att hämta filerna och vidare skjutsa honom till stan där han skulle hinna med en buss. Det bästa med min julstress är att jag lägger ut allt på entreprenad till min stackars syster och andra icke ont anade personer. MEN i sista stund fick jag fatt i stackars Petra som hade låtarna sedan förut och hon, en ängel som hon är, tog sig tid och skickade över allt jag behövde. Tack vare henne blev allt lyckat och som smort. Jag är henne (samt hennes pojkvän Axel förstås eftersom han rent tekniskt är ansvarig för henne) evigt tacksam. Sen for jag till Emma och slog in julklappar och kollade på roliga filmer hon spelat in genom åren.

Numera slår min blogg tittarrekord varje dag och jag får säckvis med mail som ber mig fortsätta skriva om vad Linn har på sig. Jag tror mitt höga tittarantal beror på att det här börjar, tack vare henne, likna en modeblogg. Modeblogg är visst det nya svarta har jag listat ut. Idag hade Linn på sig svarta strumpebyxor, en rosa tröja, inneskor i bastmaterial eftersom hon städade. Håret hade hon satt upp i hästsvans, diadem och säkert massa hårnålar eftersom hon håller på att spara ut luggen och den är fortfarande för lång för att ha hängande eller lagd bakåt.

Jag firar i alla fall jul. Jag förstår inte ens hur man kan få idén att krångla. Vadå, har alla förväxlat Jesusbarnet med Mowgli och kärleksbudet med kommers? Om det är så hemskt att alla glömt julens bud om givmildhet och omsorg  för de fattiga så kan man väl föregå med gott exempel och i st Nikolaus fotspår avara en slant eller en flaska glögg till en fattig och utslagen. Om man hatar hur Disney är ett multinationellt företag med vinstintressen (till skillnad från alla andra företag) så kan man väl kolla på Karl-Bertils julafton istället.  Det ger ju inget att vara fräck ungdom med palestinasjal och extra kajal som vägrar konsumera över jul eftersom det är knappast löser någonting och säkert inte hindrar några företag att fixa bokslutet.  Vi firar såklart julen till minne av Jesus födelse och inte hans födelsedag eftersom alla, särskilt vi kristna, vet att det inte finns något särskilt datum att hitta i skriften. Att julen infaller runt midvinterblotet är heller ingenting att klaga över. Han kom faktiskt till världen för att frälsa oss från våra synder och det är väl bara att vara tacksam. .

Jodå. den här helgen har varit something other then else. Låt säga en överblodig actionthriller med exotiska övertoner. Något för historieberättarna och definitivt vad skvallerpressen alltid drömt om att få rapportera. Över förväntan, utöver det vanliga men främst ett oändligt smörgåsbord med delikatesser som verkligen utmanar smaklökarna från början till slut. Alfa Omega och mums fillibabba. Men jag kan omöjligt skriva någonting om det för jag vet inte hur man gör.

Sen var jag på krogen med Ubar där vi träffade Linn. Hon hade på sig lacktaights, svarta pumps och en bomulssblus. Planen var att vi skulle dansa till la bamba eller dansa lambada. Jag förstod aldrig riktigt vilken men jag var förberedd och väntade mig det värsta. Lyckligtvis så kom aldrig någon passande låt så vi drack bara massa öl och gladdes åt minnen och nya intryck.

Nu längtar jag extra mycket till jul eftersom jag saknar min familj något så oerhört även om de hela tiden bara varit runt hörnet.  Glöm inte att vi firar julen till minne av våran frälsare och Gud Jesus Kristi som föddes för att frälsa världen och befria oss från synd. Prisad vare Herren en frälsare är född.


Jag försöker hålla ordning på ting. Det går inte så bra. Bättre än vanligt kanske men inte helt 100.

Det visade sig att det var p.g.a att jag åt de där köttbullarna som jag blev sjuk. Sedan när blev det farligt att öra mögel? Alla i Frankrike gör det och alla som har råd med lyxkex å lyxost gör det. Mögel på köttbullar borde vara exakt lika nyttigt som mögel på lyxost. Någon borde ha varnat mig. Någon på butiken främst.

Jag tror kvällen är lite räddad i alla fall. Eftersom min smartaste kompis Stefan Apa har köpt Guitar Hero World Tour. Ett minus är att stackars Elina som är min viktigaste tjejkompis är så sjuk att hon inte pallar hänga på. Vem ska jag nu ha i knät när jag dricker? Vem ska nu söka skydd i borggården från Martin och Olovs fascistoida och verklighetsfrämmande monologer?

Nog om mina förhoppningar inför kvällen. De är säkert helt ogrundade i vilket fall. Jag har upptäckt ett nytt skiktprojekt som heter Memory Continuum. Av det jag hört är de riktigt krämiga och rakt på sak. Så som jag förstått det verkar det som om de är inriktade på den engelska pojkbandsscenen. Jag har lyckats piratkopiera hem en skiva som heter Neverending Gold Love där de bara gör skiktningar av East 17-låtar. Jag har inte riktigt listat ut om de gjort någonting mer än denna obskyra skiva. Jag återkommer med mer information..


Ungefär så här ser jag ut när tänker jag efter.

Det är en toastol och ett badkar ser du väl!

Idag är jag sjuk. Det var just typsikt eftersom jag ska jobba imorgon samt att det är en viktig fest då. Inte lika viktig som jag först trodde eftersom Marre Maräng återigen har, säkert omedvetet, lurat alla att tro att det är megastor fest hos Melkor. Jag kan förstås ha förväxlat det med nyår - men det är inte därför vi är här. Igår (onsdag) så åt jag tacos hos min syster Clara och sen gick jag ner till min källare där jag åt lite köttbullar å spagetti. Sen plötsligt blev jag otroligt sjuk. Jag höll på spy i alla riktningar, fick kraftiga hallucinationer och exploderade i en kaskad av kallsvett och yra tårar. Så mådde jag tills ungefär åtta på kvällen idag. Nu är det strax efter två på natten och jag känner mig lite bättre. Jag har fått cocacola av Clara. Det var snällt. Jag har mest troligt blivit matförgiftad eftersom jag inte känner mig minsta febrig bara förgiftad och illa. Jag avskyr feberdrömar mest av allt i hela världen.

Jag har flera gånger blivit frågad av ivriga bloggläsare om hur min nya frisyr ser ut. Idag väljer jag att posta en bild som kastar lite ljus över detta. Det är alltså klippt i nivåer och lite sluttande med en lugg som går ungefär till hakan. Det är inte en Gustaf-Vasafrisyr eftersom jag inte är tuff nog. Ej heller en bröderna Gayonhjärta-cut eller kort kort som Sabine och alla i Star-Strek. Nej en modern tjejfrisyr som förhoppningsvis kan räknas åtminstone som uni-sex nu när jag har den. Den är lite för kort för att fläta herr-flätor som Varg Vikernes, gallerna och alla vikingar har men jag tror nog att det ska gå till sommaren. Jag är inte missnöjd med frisyren även om den får mig att se lite rund ut.


Jag med min nya frisyr medan jag surar.

Jag har valt att redigera bort större delen av mitt ansikte här eftersom jag inte vill vara den som ger skiktpop ett ansikte. Det känns orättvist att lägga fokusen på sig själv när det är så många andra mycket större och viktigare personer än jag som står bakom skiktpopen. Jag har ju bara skrivigt om den och förtjänar alls ingen uppmärksamhet. Visserligen har jag ett eget skiktpopprojekt som jag kallar Good Time Skikt Love men det räknas knappast till den stora scenen. Om jag fick lista mina favoritskiktpopprojekt och deeyays efter hur avgörande de har varit för skikt-scenen genom alla år så skulle den bli såhär (jag listar mitt eget band längst ner, egentligen är det en 4-i-topplista):

Lista
1 - DJ Layer Loyd
2 - Stratum
3 - Straight Stratum
4 - The Breton Vacheresse Experience
5 - Good Time Skikt Love


Typsik negroid sångerska låter finast runt jul och om de är trådtunna.

Idag är det vinna eller förlora som gäller. Idag måste jag städa klart. Jag har faktiskt redan börjat lite i köket medan jag slog på kaffe. Måste bara skriva den viktiga saken först och jag måste även passa på att varna alla kvinnliga läsare som jag redan lovat bort mig till (ni lär ju va ett litet antal redan) att det här projektet bara har med hämnd å göra. Så ni ska inte känna er bortglömda eller förbisedda utan ni är fortfarande nummer ett. Hur som haver: Idag ska min mamma Lena-Cathrin komma till min syster Clara-Bella Rut-Sofie som bekant bor i samma hus som jag gör. De ska äta tacos (som är det äkligaste jag vet av allt tänkbart ätbart) tillsammans med Clearys pojkvän Johan och min mammas nya killes dotter. Ja just det. Min mamma har skilt sig med min superkapabla, genombussige, ultrasmarta och helstilige far Karl-Ove Peter och skaffat sig en vanlig, visserligen rik, farbror som heter Pekka. Han har en dotter som jag brukar ragga på järnet varje gång jag har chansen. Hon är söt och väldigt trevlig men det viktigaste är att hon är min mammas nya karls dotter. Det är underbart å ragga på henne för hon gillar det, det märks, och Pekka hatar det lika mycket. Vadå? Om jag inte får bestämma vem min egen mamma går ut med så kan väl knappast han bestämma vem hans dotter åker av med? Ja just. Därför måste jag städa ifall hon av någon anledning skulle komma ner hit.

Jag ger hämndlystenhet fyra av fem fiskar: <=><  <=><  <=><  <=><

jag glömmer alltid mat på plattan.

Det här är ju fortfarande en skiktpopblogg så jag tänkte påminna om det. Det är inte en blogg om vad jag drömmer på nätterna. Inatt drömde jag att jag och två tjejer (som är "gifta") raggade upp några andra tjejer. En av dem var va Adriana Sage, den andra var någon slags konstnär och den tredje var en annan som jag känner. Det var en fruktansvärd dröm i vilken jag helatiden oroade mig för klamydia och tyckte det var drygt att åka av eftersom det var jobbigt och trist. Allt var intressantare i puberteten.

Äntligen börjar jag har lite musik på datorn och jag lyssnar hela dagen. Vintern är bättre för inspiration. Sommaren är inte min vän som man säger. Jag har vant mig med min nya frisyr nu föresten. I morse ringde det en tjej från hamnmagasinet och ville att jag skulle jobba på fredag. Det är ju smart eftersom jag får betalt för det.

Det var därför alla hade så kul igår. Det var lucia. Jag som trodde det var idag. Det vackraste jag vet är ju luciatåg med julsånger i kyrkan eller aulan. Varje år brukar jag smyga in på olika luciafirande och tåras åt de änglalika körsångerna samt vredgas över alla som bär keps i kyrkan. Nått år så blev jag så arg att jag röt åt några unga killar som satt med skärmmössor och fnittrade så de kröp ihop resten av den himmelska föreställningen.


Lucia lussar - hoppas nån lussar åt mig idag fast igår.

Andra saker jag hann med igår var att julshoppa med Clara-Maja Westergris. Jag julhandlade i sammanlagt 10 minuter åt samtliga närboende kusiner medan Clara julhandlade åt samma personer, sig själv och för nöjet skull i kanske 4 timmar. Pårikt!  Jag fick bära kassarna och stå och avlida i butik efter butik i tre miljarder år.
Sen for vi hem. Fel ras van i Idol som vanligt. Jag rösatde på Alice med sms. Hennes "föräldrar" har ju i alla fall betalat skatt i Sverige. Varför kunde inte Johan Palm vinna eller någon annan gulltott? När det var uppbehåll i mitten av Idol så klipte Clara mitt hår så jag fick en ny jättefin frisyr. Hon är verkligen duktig på att klippa. Det enda problemet är att det var en total tjejfrisyr. Idag ska ha mössa på mig hela dagen. :C

det är en båt som förlist

Idag vaknade jag som vanligt att att jag ville sova vidare för evigt. Mitt mål idag är att städa massor så man vågar bjuda hem folk. Jag har redan undvikit detta mål dock genom att jag lovat Clara-Maja att följa henne till stan å kolla på julklappar. Sen ikväll har jag inga planer. Jag hoppas på att dubbel-e ska höra av sig och göra något kul ikväll med mig. Det lär inte hända.  Nu ska jag ut och skotta så att brevbäraren kan ta sig fram till huset. Jag väntar julkort idag.

Ja just. Jag ska se till att göra några bra skiktmixar till Lucia som är imorgon va?

Jag han inget på listan förutom att smuggla sopor igår. Jag  gick två varv. Ett varv runt 11 då vare en tant med hund som såg mig men jag var smart och agerade normalt. Det är inte så jättelätt att se normal ut med en svart sopsäck på släp men jag grejade det genom att ta en omväg. Sen gick jag med den andra säcken, tror jag, strax efter att medicinen hade börjat verka. Det kommer jag inte ihåg någonting av. Det var nog runt klockan 1. Sen såg jag Arn och Star Trek. Jag kommer inte ihåg någonting. Sedan drömde jag mardrömmar om Norrbyskär och den fruktansvärda polisen som körde färjan. Ungefär som i verkligheten. Färjkarlen till Norrbyskär har blitt polis nämligen. Förut var han auktoritär och dryg färjkarl som vägrade ge ens klasskompisar (ja vi var klasskompisar nämligen på folkuniversitetet där jag vill minnas att jag hjälpte honom med olika skoluppgifter eftersom han var sämst på allt och jag bussig) billigare biljett och nu är han auktoritär polis som tycker att man ska inleda karriären genom att försöka sy in sina gamla klasskompisar. Inte för att jag smugglade sopor givetvis. Utan i helgen då han försökte gripa mig för haschrökning. Föga anade han att jag var ren som nobelporslin och vit som Ernst Röhms pojkvän. Men ändå inte normalt att inviga uniformen genom att komma och kaxa sig som nått jävla mobboffer med storebror i ryggen. Alla poliser är oäktingar. Dalen IBK - Sieg Heil!

Jag har väntat så länge på just denna dag och det är skönt när den äntligen kommer. Å vilken dag kan det vara då? Jo den dagen då jag är utvilad och pigg. Idag ska jag göra allt på min lista. Smuggla bort sopor, städa hela lägenheten (mest köket, vardagsrummet och toaletten) och tvätta plagg (främst de svarta tröjorna).  Jag hoppas jag fixar det nu. Sen har jag ett annat viktigt ärende också. Fan jag kommer nog inte hinna nått av dem. Best jag spelar civ4 å ser lite Star Trek innan jag börjar. Idag har jag fruit of loom-tröja och snygga jeans.

På skiktpopofronten intet nytt. Inget har hänt sedan nyss. Jag sålde en tavla för 3000 och inget mer. Mene i förrgår kom min jättesnygga mamma förbi min jättedumma syrra Clara med en och en halv familjepizza. Jag fick hela. Jag har ätit på den långsamt långsamt sedan dess. Nu tog den alltså slut så jag kan fortsätta med mitt liv idag. Klockan är tjugo i ett och det syns lite sol på himmelen. Och jag måste ha mina storbyxor p.g.a. pizzan då.
En sak som gör det här pizzaätandet relevant (asså jag kan inte släppa det här en och en halv FAMILJEPIZZA - det är ju helt underbart mycket) är att jag har haft de mest detaljrika och äventyrsladdade drömmarna på länge nu i två nätter. Helt actionfyllda och dessutom flera per natt. Nu senast så handlade det om att jag skulle följa med några bondläppar för att leverera nå bränsle, typ diesel, till en by en bra bit inåt landet från där vi bodde som var kanske Degersjö eller nått. Jag åkte med en bondläpp som var hiskelig på att köra i en jättekol oldmobile och vi rökte cigg kolt utan att skruva ner rutan. Halvvägs framme så kom vi till en rastplats där vi stannade. Det var som en kåkstad och folk drack å poppade piller hela tiden. Jag skulle hitta rätt på en tidtabell för färjan som skulle gå över till den hemsöka ön en bra bit bortom rastplatsen. Jag tror att det var dit vi skulle med bränslet. Jag hittade tidtabellerna efter ett tag men då uppmärksammade jag även det jättelilla, smutsiga och nedgångna inlandssamhällets red light district. Det bestod främst av olika trä och plåtbås som skyldes av dimmad transparent plast. Fullt av äckliga gubbar som stod och hängde med gula ögon och skuggade ansikten. Här å där såg man en ung fager flicka slinka iväg med en trasig gammal man. Överallt såldes det cigaretter, farmacevtiska partypiller, sprit och porr. Jag sneglade in i ett litet skrymsle, stort som två lägenhetsgarderober, där de bara sålde erotiska amatörfotografier från byn. I ett kort ögonblick funderade jag på om jag skulle snatta lite häst och pigabilder men hoppade över det när jag upptäckte en gammal bekant. Han hade bland annat tappat stora delar av sina händer och skojade genom att klia sig i pannan med en rostad och förkolnad benstump som stack ut där pekfingret annars skulle ha suttit. Vi talade om gamla minen med varandra och om vad vi gjorde för tillfället. Jag smugglade ju bränsle sa jag eller sa jag att jag var där för festen? För det började bli en fest där. I vilket fall berättade han att hans nya affärsidé bestod i att låta mycket unga flickor servera lapdance till kunder för endast 10 kronor. Han undrade förstås om jag var intresserad av en lapdance och det var jag inte. Mest för att jag inte hade råd men sen kom Petronella Petterson (här sexton år) ut från ett hörn och hon visade sig vara anställd av min tvivelaktiga vän. Även vårat återseende blev kärt och hon ville erbjuda mig en gratis lapdance men ägaren vägrade och krävde minst 3000 kronor. "Nej jag har ju inga pengar alls" sa jag och vände ut och in på mina byxfickor som bevis. "Ja ja", sa ägaren "du får va där inne i 6 timmar så passar jag på att ta ledigt en stund".


Gauge är en sexig spöka och samtidigt en oren gatuarbetare.

Efter allt det hade hänt så var det en sexig scen, en fartfylld jaktscen och sedan en till festscen innan drömmen blev intressant igen. För väl ute på ön, dit jag tog färjan, fick vi bensinstopp med bilen och min tidigare reskamrat var nu föresten en söt, smal och lång tjej. Soppartorsken var mycket olämpligt eftersom vi var mellan två olika byar och det började bli mörkt. Alla visste ju att det spökade något oerhört i närmaste by. Den var helt nedlagd och övergiven. Gastarna som bodde där var helt ursinniga och riv alla som visade tecken på livslust i stycken. Vi tog varandras händer och skyndade längs med vägen mot den andra byn där färjan avgick ifrån men det blev så pass mörkt att det var svårt att se vars man satt fötterna. Det blev snart genomtränade nattsvart och inga stjärnor lyste på himmelen. Gång på gång anfölls vi av fruktansvärda spöken som med gälla skrik gjorde utfall mot oss från oväntade krön och i omöjliga vinklar överrumplade de oss medans vi hand i hand skyndade oss fram i blind fasa.

Sen vaknade jag.

Ät mer pizza, dröm detaljrikare och häng ut dina kompisars namn på internet och beskriv hur de lever sunt i dina drömmar. Oj! Min syster ringde nyss. Det är visst fredag idag och inte onsdag som jag trodde. Typiskt. Heeeej Peter!